I min doktorsavhandling studerar jag skrivande och kunskapsanvändning i förfalskningsbrott i Finland under tidsperioden 1828–1850. Jag studerar förfalskade prästbevis och orlovssedlar samt rättegångsprotokoll ur Åbo hovrätts arkiv för att undersöka hur allmogen använde kunskaper och färdigheter för att skriva förfalskningar. Vad kan förfalskningsbrotten berätta om allmogens kunskaper i svenska skriftpraktiker i en tid då svenska fortfarande var förvaltningens och bildningens språk i Finland? Vem berättades ha skrivit förfalskningarna och hurdana var dessa personer som skrivare? Hur användes och materialiserades kunskaper i förfalskningsbrotten? Hur tillverkades förfalskningarna i möten mellan människor? Avhandlingen bidrar med ny kunskap om icke eller delvis utbildade finländares språk- och skrivkunskaper i det tidigmoderna Finland, genom användningen av ett källmaterial som utgör ett sällsynt exempel på bevarade texter producerade av de lägre stånden under tidsperioden.

Forskningen är en del av projektet ”Förfalskarna – Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska språket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets första hälft”. Projektet fokuserar på de lägre ståndens kontakter med skriftkulturen samt problematiserar den finländska allmogens behov av skriftliga dokument och färdigheter att skriva texter på svenska innan finskan blev likvärdig med svenskan. Projektet utförs som ett samarbete mellan forskare vid Turun Yliopisto och Åbo Akademi, och leds av professor Kirsi Vainio-Korhonen. 

Jag avlägger min doktorsexamen vid Åbo Akademi.

Väitöskirjassani tutkin kirjoittamista ja tiedonkäyttöä väärennösrikoksissa Suomessa vuosina 1809-1850. Tutkin oikeuslähteitä ja väärennettyjä papintodistuksia ja työtodistuksia tarkastaakseni mitä väärennysrikokset voivat kertoa rahvaan ruotsin kielen tiedoista ja taidoista aikakautena, jolloin ruotsi edelleen oli hallinnon ja sivistyksen kieli Suomessa. Miten tietoa käytettiin, ja miten se näkyi väärennysrikoksissa? Keitä kirjoittajien kerrottiin olevan ja millaisia he olivat kirjoittajina? Mitkä toimijat ja verkostot osallistuivat väärennöksien luomiseen, ja miten tarvittava tieto välittyi? Väitöskirja antaa uutta tietoa kouluttamattomien tai osittain koulutettujen suomalaisten kieli- ja kirjoitustaidoista varhaismodernissa Suomessa. Tutkimuksessani käyttämäni lähdeaineisto on harvinainen esimerkki säilytetyistä teksteistä, joita rahvas on tuottanut kyseisellä aikakaudella.

Tutkimus tehdään osana ”Förfalskarna – Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska språket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets första hälft” -hanketta. Hanke käsittelee rahvaan kontakteja kirjoituskulttuuriin sekä problematisoi suomalaisen rahvaan tarvetta kirjallisiin asiakirjoihin ja ruotsinkielisten tekstien kirjoittamiseen ennen kuin suomen kielestä tuli hallinnollinen kieli ruotsin rinnalle. Hanke toteutetaan yhteistyönä Turun Yliopiston ja Åbo Akademin tutkijoiden välillä.

Suoritan tohtorintutkintoni Åbo Akademin puolella.