En stekelart som tovar spindelsilke har hittats i Finland
Åbo Universitets parasitstekelforskare Niclas Fritzén och Ilari E. Sääksjärvi undersöker en hemlighetsfull Clistopyga-stekels beteende. De konstaterade att parasitstekeln tovar spindelsilke med hjälp av sitt äggläggningsrör, som utvecklats till en tovningsnål. Den häpnadsväckande upptäckten publicerades denna vecka i den ansedda Royal Society-tidskriften Biology Letters. Den nya studien visar att steklarnas äggläggningsrörs eller giftgadds funktion och evolution är mera mångfasetterad än vi tidigare trott.
Meddelandet från Abo Universitetet 10.8.2016
Steklarna, till vilka bl.a. getingar, bin, myror och parasitsteklar räknas, är en av värdens artrikaste insektordningar. Enbart i Finland förekommer över 6000 stekelarter. Majoriteten av steklarna är parasitoider, dvs. parasitiskt levande insekter som lägger ägg i eller på andra insekter eller spindlar och vars larver äter upp och dödar värden innan de förpuppas. Alla parasitstekelhonor har ett spetsigt äggläggningsrör som används för att lägga ägg men som ofta också fungerar som en giftgadd.
Fritzén och Sääksjärvi har redan länge utrett mångfalden av parasitsteklar runt om i världen. De gjorde en av sina intressantaste parasitstekelundersökningar i Finland.
– Den nu påträffade och möjligen för vetenskapen okända stekelarten hör till släktet Clistopyga, vars biologi är nästan okänd. Vi lyckades observera stekelns beteende med mikroskop och fick det samtidigt dokumenterat genom mikroskopet med HD-video. Med sitt äggläggningsrör sticker och paralyserar stekelhonan en hoppspindel som gömmer sig inuti sitt bo av silke. Därefter lägger hon ett ägg intill spindeln.
Slutligen stänger hon hoppspindelns silkesbo genom att tova ihop spindelsilket med sitt äggläggningsrör på ett mycket sofistikerat sätt, beskriver Fritzén.
Det nya fyndet vid sydkusten utvidgar vår uppfattning om steklarnas äggläggningsrörs funktion och evolution mer mångfasetterad. Den nyligen upptäckta användningen av äggläggningsröret har inte observerats på någon annan insekt tidigare
– Vid sidan om beteendestudien utredde vi äggläggningsrörets finstruktur genom elektron- och bildkombineringsmikroskop. Slutligen jämförde vi äggläggningsröret med de tovningsnålar människan använder. Likheten är slående! Man får konstatera att tovningsnålen inte är en mänsklig uppfinning. Den uppfanns av steklar sannolikt redan årmiljoner tidigare, berättar Fritzén och Sääksjärvi.
Clistopyga-steklarna parasiterar enligt den nya studien åtminstone hoppspindlar. Salticidae-familjens hoppspindlar bygger i allmänhet inte de för många andra spindlar så typiska fångstnäten. Däremot spinner de ett bo av silke där de lägger sina ägg som de även vaktar. Motsvarande bon används också som gömsle och övervintringstillhåll.
– Clistopyga-stekeln sticker spindeln slugt genom silket eller genom att backa in genom boöppningen. Genom att tova ihop öppningarna försäkrar sig stekeln om att andra predatorer eller parasitoider inte kommer åt stekellarven eller dess föda, spekulerar Fritzén.
Jordens artmångfald känner man fortfarande dåligt till. Åbo universitets zoologiska museums forskare har under de senaste tjugo åren upptäckt hundratals för vetenskapen okända parasitstekelarter runt om i världen.
– Vår forskningsgrupp gör fältundersökningar förutom i Finland även i t.ex. Amazonas och i tropiska Anderna, där det fortsättningsvis påträffas rikligt med okända arter. Vårt nya fynd påvisar att det även i Finland förekommer helt otroliga arter, om vars biologi man ännu inte vet något. Parasitoiderna upphör inte att förvåna oss med sin mångfald och speciella beteenden, konstaterar Sääksjärvi.
En video om beteendet hittas på: https://www.youtube.com/watch?v=rwXm_MYZYqo
Till artikeln: http://dx.doi.org/10.1098/rsbl.2016.0350
Tilläggsinformation:
Niclas Fritzén, +358-50-3222347, nrfritzen[at]gmail.com
Ilari E. Sääksjärvi, +358-40-5460976, ileesa[at]utu.fi
**
Kaikki Turun yliopiston tiedotteet: www.utu.fi/tiedotteet