En ny infektionsorsakande bakterie påträffad i de finska fästingarna

I undersökningen, som genomfördes på Själö i Skärgårdshavet, fann man i fästingarna bakteriearterna Borrelia afzelii, B. burgdorferi, B. garinii, B. valaisiana och B. miyamotoi. Man vet att de fyra förstnämnda orsakar Lyme-borrelios, men B. miyamotoi, som hör till en grupp av borreliabakterier som orsakar återfallsfeber, kan leda till en allmän infektion som liknar influensa med hög feber och en inflammation av det centrala nervsystemet.

 

I Finland har man tillsvidare inte diagnostiserat patienter med just denna fästingförmedlade infektionssjukdom.

 

– Till infektionen som orsakas av B. miyamotoi hör inte det första typiska symtomet för Lyme-borrelios, dvs. ett ringformat utslag (Erythema migrans), vilket gör det svårare att identifiera denna infektion. I Ryssland och några andra länder hade dessa fall redan diagnostiserats, och därför kan man finna dessa patienter också i Finland, säger forskningsläkare, docent Jukka Hytönen, som deltagit i fästingundersökningen.

 

Man vet att B. miyamotoi -bakterien överförs från de fullvuxna fästinghonorna transovalt eller via äggen i fästingar i larvstadiet. Enligt dagens kunskap överförs bakterierna som orsakar Lyme borrelios inte på detta sätt, och därför sprider fästingarnas larvformer inte Lyme borrelios.

 

– Man har nu börjat undersöka förekomsten av B. miyamotoi och den har under de senaste åren hittats i flera europeiska länder. I praktiken är det säkert att bakterien finns i Finland också på andra håll än på Själö. Fynd torde göras både i vanliga och taigafästingar. Dessa frågor klargörs i våra kommande undersökningar, säger doktoranden Jani Sormunen, som utfört undersökningens fältarbete och förbereder sin avhandling om fästingarnas ekologi.

 

B. miyamotoi kan i framtiden ändra naturen hos infektionerna som orsakas av Borrelia-bakterierna, och därför är det nu viktigt att kartlägga och följa upp dess förekomst. Läkarna borde ha beredskap att identifiera B. miyamotoi -infektionen som en möjlig fästingöverförd sjukdom. Laboratoriediagnostiken för att identifiera denna infektion är under utveckling.

Undersökningen avslöjade att barrskogen är fästingens (Ixodes ricinus) främsta livsmiljö.

 

– I motsats till gamla myter förekom det mindre fästingar i öppna områden, till exempel på ängar och betesmarker, än i barr- eller blandskog. Det att fästingen trivs speciellt i barrskog av blåbärstyp är en dålig nyhet för till exempel bär- och svampplockare, säger Sormunen.

 

Alla fästingar som fångades under undersökningen 2012 eller därefter i Skärgårdshavet har varit så kallade vanliga fästingar. Sibirisk fästing eller taigafästing (Ixodes persulcatus) har tillsvidare inte påträffats i Egentliga Finland.

 

– Fästingar fångades på Själö varje vecka från maj till september. Fångsten var totalt cirka 2000 fästingar. I laboratoriet bestämdes sjukdomsalstrare, till exempel bakterier ur Borrelia-släktet, och TBE-viruset som orsakar fästingöverförd hjärninflammation. Viruset påträffades dock inte i dessa prov, repeterar Sormunen skedena i undersökningen.

 

Dominansen av Borrelia-bakterien (eller prevalensen) är hos fullvuxna fästingar cirka 25 procent och hos nymfer eller förstadier till fullvuxen cirka 15 procent. I fästinglarverna upptäcktes inga bakterier. Dessa siffror motsvarar resultaten i andra europeiska undersökningar. Det kan allmänt konstateras att var fjärde fullvuxen fästing bär på Borrelia-bakterier.

 

– Borrelia-bakteriernas spektrum är mångfacetterat. De olika bakteriestammarnas samband med de olika symtomen och sjukdomstecknen för Lyme borrelios är dåligt känt, säger Hytönen.

Undersökningen har publicerats i den internationella publikationsserienTicks and Tick-borne Diseases (doi:10.1016/j.ttbdis.2015.10.011)


**

Kaikki Turun yliopiston tiedotteet: www.utu.fi/tiedotteet